20-21 juli
Igår började dagen med en tur till Caspians trädgård. Jag kände att jag verkligen behövde gå dit en stund. Bara låta känslorna komma, prata en stund och lyssna på musiken jag kopplar till honom! Ångesten att han inte är med oss och att han är där han är är helt brutal. Jag har så svårt att beskriva den smärtan som infinner sig.
Till Äs förtjusning blev det Pinchos igår tillsammans med vänner. Det blev en mysig kväll, alltid kul att se Äs ögon glittra!
Ä hade svårt att komma till ro på kvällen och när jag väl skulle sova blev det även svårt för mig. Jag har sovit extremt ytligt och vaknat flera gånger. Känner en oro i kroppen - tror smärtan har en del av det att göra. Senaste tiden sover jag annorlunda och har ibland mardrömmar. Det är mycket som ska hanteras och smärtan gör det brutalt. Jag somnar med ljudbok i öronen för att distrahera mig och Caspians bamse när kroppen. Hans riktiga bamse är med honom och hans nya bamse är med oss - med mig varje natt!
Idag har jag haft en låg dag. Orken har varit noll och jag bröt samman totalt i Caspians rum. Det gör så ont, så ont att det verkligen inte går att beskriva. Jag har aldrig gråtit på det sätt som jag gör nu. Jag är krossad långt in i själen!
♥️ Min vackra lilla Caspian! ♥️
