4 maj - Sjukhusbesök
Idag fick vi ställa klockorna och vakna tidigt. C var inte alls med på noterna och ville verkligen inte in till sjukhuset. Men efter lite förklaring så förstod han att vi behövde ta en tur in till Lund. Efter lite packning och morgonbestyr så satte
vi oss i bilen och körde till Lund. Hela vägen in var C spänd då han är rädd för att han ska bli yr. Men vägen dit gick hur bra som helst och väl uppe på dagvården fick vi komma in till behandlingsrummet snabbt.
Dagvårdspersonalen visste naturligtvis om vårt kämpade med nålen förra veckan och därför började sjuksköterskan att kolla porten. Men hon tyckte den kändes bra och körde på direkt och den gick i på första försöket (antagligen har porten lagt sig
rätt igen). C tyckte inte alls om detta och skrek en del men lugnande ner sig när nålen var satt! Prover togs och efter stickerummet (valt leksak) och mediciner så kom läkaren nästan direkt.
Vi hade ett rätt långt samtal kring Cs mående men framförallt yrseln. Yrseln kan höra ihop med rätt mycket men läkaren gjorde lite undersökningar och vi tog även blodtrycket som var lite högt. Vi tog om det då vi vet att C har en tendens att få högt blodtryck
vid nålsättning men denna gång var han nästan sovande och det var fortfarande för högt. Här konstaterade vår läkare att detta kanske har något med yrsel att göra (detta har jag och N även funderat lite kring i veckan). Så nu ska vi ta ett par blodtryck
de närmsta dagarna för att se om det är som vi misstänker. Är det högt blodtryck måste vi gå igenom medicinerna för C har några mediciner som kan bidra till högt blodtryck. Vi sa även att vi får invänta alla provsvar innan vi kan planera upp hur vi
ska göra med besök och kontroller de närmsta veckorna. Alltid skönt att vara på plats och träffa läkaren då hon bedömer läget utifrån vad vi berättar och hur hon upplever C - numera känner hon C rätt väl!
Innan hemfärd åt vi lite och sen sov C hela vägen hem. Bilresandet börjar gå bättre och bättre.
Resten av dagen var vi rätt slitna, det tar en del på krafterna med sjukhusbesök. Framåt kvällen kom ASIH och tog ett blodtryck och det låg fortfarande lite högt. Det låter säkert sjukt men både jag och N hoppas lite på att det är det för då vet vi att
vi kan göra något åt det och kanske stoppa eller iaf minska Cs yrsel. Yrseln ställer till det så mycket för C och begränsar honom mycket. Den senaste veckan har han även börjat få lite svindel och upplever det jobbigt med stora utrymmen. Rädsla skapas
och begränsningar tillkommer. Lilla lilla C vi önskar vi kan göra allt för att du ska må bra. Är det blodtrycket så är det något vi kan försöka ordna annars är vi åter i det ovissa. Ovissheten är med oss dagligen ändå och bara en gång hade det
varit skönt med något konkret!
