14 september
Efter samtalet med kuratorn blir det nästan alltid dagen efter lite, lite lättare att andas. Inget förändras men när man fått ut sig lite lättar lungkapaciteten en aning. Idag har jag verkligen känt att jag kunnat fokusera på jobbet och äntligen kommit igång med glädjen att få följa barns lärandeprocesser. Glädjen att upptäcka ett lärande och få se barn tänka efter ordentligt ger så mycket. Jag är så tacksam för att jag fick vara med om världens finaste kille i nästan fem år. Hans lärande och hans tankar finns alltid i mitt hjärta precis som allt med honom. Jag nöjt av att få se honom lära och utvecklas varje dag och jag vet att han är med mig hela tiden, även i jobbet. Jag ser saker på nya sätt vilket jag märker varje dag. Hela jag har verkligen krossats och vissa bitar hittar sin nya plats och vissa bitar kommer aldrig hitta tillbaka.
Efter jobbet hämtade jag ett paket som Ä beställt och jag kunde inte låta bli att köra förbi trädgården. Vattnade blommorna och tände ett ljus trots att det redan brann fyra stycken från gårdagen. Jag satte mig en stund och pratade med Caspian och känslorna kom en stund. Att bara åka ner om det så är för bara 10 minuter gör min dag. Min älskade lilla son, du kommer alltid vara min lilla pojke!
När jag kom hem satte jag mig ner och njöt av en stund med Ä och N. Som jag älskar dessa två…Ä har mycket i sitt liv just nu och jag är så stolt över henne - min tonårsdotter. Världens finaste dotter och storasyster - Caspian sitter på sin måne och är så stolt över sin syster precis som både han och jag är stolta över N, hans pappa, som kämpar varje dag!
Idag fyller dessutom världens bästa mamma och mormor år. Tror vår älskade Caspian är lite extra hos sin mormor idag och jag vet att han är hos oss alla alltid!
Caspian varje dag saknas en bit av mig, varje sekund finns du hos mig! Jag älskar dig min fina son!
