5 december
Idag blev en dag med Ä, vilket alltid är lika underbart och jag kan inte få nog av dessa dagar. Hon är verkligen mitt allt och jag ser Caspian i henne med, de är så lika i mångt och mycket. Caspian finns i oss och kommer alltid att göra. Ser honom i både Ä och N. Att få kvalitetstid med sina barn är det viktigaste som finns. Jag är så tacksam för varje sekund jag fick med Caspian och varje sekund jag får med Ä.
Sedan lång tid tillbaka drömmer jag knappt på nätterna, vad jag är medveten om. Kan vakna med träningsvärk då jag spänner mig mycket och sover lite oroligt (vilket N märker men jag tror jag sover bra). Dock märker jag att jag ofta får "dagdrömmar" - filmer som spelas upp om och om igen både fina saker men även de som jag inte vill tänka på. Märkte idag att jag försvann till dagen Caspian somnade in och där är så mycket som jag vet jag behöver bearbeta kring den dagen. Tror att det är riktigt bra att jag ska börja med längre terapi. Jag kan fortfarande välja att slå bort en tanke, men ibland är det svårt. Därför distraherar jag mig ofta med en podd eller en ljudbok för att kunna få hjärnan att vila. Kanske det t.o.m. är dags för att prata lite med konsultsjuksköterskan för att få perspektiv på allt åter igen…
Var nere en sväng ikväll i Caspians trädgård och insåg att jag behöver mer ljuslyktor som kan få ljusen att stå emot blåsten. Längtar så mycket tills stenen är fixad så vi kan göra lite julfint…
Saknar dig mitt lilla gryn, varje gång mitt hjärta slår ett slag. Jag älskar dig, min Caspian!
