12 juni
Idag har jag städat i princip hela dagen! Jag tog allt lugnt och i min takt. Insåg att det behövdes göras lite rejält, undvek dock allt som vi behöver rensa och gå igenom (det får bli en annan dag). Jag städat väldigt lugnt i Caspians sovrum. Dammade
leksaker och drömde mig bort i alla hans saker - mindes när vi köpte dem eller när han lekte med dem. Hans fantasi gick inte att gå miste om - som han älskade att leka! Saknar honom så mycket att det gör ont i hela mig. Jag ser honom framför mig leende
och lekfull ena stunden för att andra påminnas om dagen han somnade in. Älskade lilla barn, kom tillbaka och va med oss där du hör hemma! Jag inser mer och mer att denna smärta kommer vi få leva med - en saknad som denna går inte att ta bort. Jag tror
han är med mig hela tiden, men önskar så mycket att det var i fysisk form. Om jag bara fick hålla om honom en gång till!
